10%

av 7 åriga barn har problem med att sova torrt hela natten [1]

44%

risk att ett barn blir sängvätare om ena föräldern varit det [2]

70%

av sängvätande barn är pojkar, 30% är flickor [3]

Larmbehandling

Kisslarm eller s.k. enureslarm har länge varit en viktig del i behandlingen av sängvätande barn. Larmet ringer när barnet kissar under sömnen. Det finns i ett flertal olika märken och utföranden. Forskning och erfarenhet visar att det är bra att använda larm på de barn som har en normal urinproduktion, men en blåsa som rymmer lite mindre än vad som är normalt i förhållande till åldern.

Om barnet är över 5 år och motiverat för behandling samt om sociala och bostadsmässiga förutsättningar finns är detta en bra metod. Barnet bör inte ha problem med daginkontinens, dvs barnet ska ha full kontroll över sitt kissande under dagarna, gå regelbundet på toaletten och inte behöva springa dit. Behandlingen syftar till att uppnå tre torra veckor i rad varför de ofta pågår mellan 6 veckor och 3 månader

Det är viktigt att larmbehandlingen sker konsekvent och utan uppehåll. Undvik därför att starta behandlingen under perioder då familjen är pressad eller då speciella aktiviteter såsom semester, läger eller resor förekommer. Behandling med enureslarm är ett familjeprojekt. Barnet klarar inte av att sköta det själv. Under den första tiden bör någon av föräldrarna sova i samma rum för att när larmet ringer väcka barnet, hjälpa det till toaletten och bädda torrt. När larmet har ringt en gång under natten bör man stänga av det så att barnet inte behöver väckas mer än en gång per natt. Barnet ska helst fortsätta med behandlingen tre veckor efter det att larmet ringer sista gången. Det är viktigt att registrera våta och torra nätter. Det är en lång behandlingsperiod och barnet kan ha svårt att upprätthålla motivationen om man inte har någon form av registrering.

Det är viktigt att familjen har kontakt med t ex en uroterapeut eller sjuksköterska både under behandlingen och efteråt för att följa upp resultatet. Om ingen förbättring uppnåtts efter 1 månad bör man ta kontakt med sin läkare, uroterapeut eller sköterska för att ändra på behandlingen.